Till minne av Pia Hallström

Politiker och riksdagsledamot, dog den 11 oktober, 55 år gammal.

»Vad var det hon hette, sa du?«

»Pia Hallström.«

»Aha, hon den färgsprakande moderaten från Värmland?«

»Just det. Knallblå. Och galen i dans.«

Pia Hallström gjorde inga åthävor för att synas eller göra sig märkvärdig. Vare sig i politiken eller någon annanstans. Sådant gillar värmlänningar. Men blå var hon, moderat och knallblå.

Det färgglada penslades fram när hon i riksdagsmotion nummer 2014/15:1709 kom med det blå förslaget att ge grönt ljus för att köra mot rött. Men bara vid högersväng. En smart och enkel idé, som besparar skattebetalarna extra trafikljus. I många stater i USA är detta genomfört sedan länge. Bilisterna vinner tid, naturen vinner minskade utsläpp – utan att säkerheten påverkas.

Pia Hallström blev bara 55 år. Hon föddes 1961, men hann med förbluffande mycket i sitt liv. På Älvkullegymnasiet i Karlstad snickrade hon ihop titeln gymnasieingenjör efter fyra år på bygg- och anläggningsprogrammet.

Det tog henne bara några år innan hon fick Frödingeskolans elever på naturvetenskapliga programmet att rabbla formler samt se och höra hur det fräste i provrören. Hon hade blivit gymnasielärare i kemi, fysik och biologi. Nu saknades bara en detalj för att få ännu roligare och ännu mer uträttat. Makt.

Alltså blev Pia rektor.

Frödingeskolan i stadsdelen Kronoparken i Karlstad var stökig.  Eleverna kom från vitt skilda håll i Värmlands län – och från andra delar av världen. Snart såg Pia till att frågan om hänsynstagande och den syresättande mångfalden på skolan fördes upp på dagordningen, men också frågan om hedersrelaterade händelser.

»Det borde vara en självklarhet att obligatorisk utbildning inom hedersvåld och förtryck finns inom alla myndigheter«, ansåg hon. Kunskap och medmänsklighet var två av Pias många signum.

»Jag älskade varje dag på jobbet som rektor«, brukade hon säga. Och allra roligast tyckte Pia Hallström att det var när före detta elever kom fram på stan och lade ut texten om hur det hade gått för dem i livet. Då sken solen i Karlstad! Värmlänningarna visste att de hade en kvinna i Nordiska rådet, nämligen Pia, vars hjärtefråga där var att tillvarata intressen för de många värmländska ungdomar som jobbar i Norge.

Våld i nära relationer var en annan fråga som Pia brann för. På ett smärtsamt och utlämnande sätt berättade hon om sina egna erfarenheter av att leva i ett destruktivt förhållande. I likhet med många andra utsatta anmälde hon aldrig händelserna, vilket hon ångrade resten av sitt liv.

– Allt i livet ger en erfarenhet och kan man använda det till något konstruktivt ger det styrka, sa Pia i en intervju med Värmlands Folkblad.

Kanske var det en form av egen bearbetning i kombination med ett brinnande politiskt intresse?

Pia Hallström kom in i riksdagen 2010 och ett år före »Supervalåret« 2014 diagnostiserades hon med bröstcancer, 53 år gammal.

– Tajmningen var väl sådär, men erfarenheten kommer att göra mig till en bättre politiker, sa Pia.

Att vara öppen och tala om sjukdomen var självklart. Den sista behandlingen fick hon bara några månader för valet. Hon hade tappat sitt hår, men på valdagen var det på väg tillbaka. Pia, som alltid hade varit noga med sitt hår och utseende, beskrev nästan raljant sina känslor: »Det kändes ganska befriande. Det är väldigt lätt att sköta nu.«

Sveriges riksdag och Nordiska rådet fick ha Pia Hallström hos sig i sex år. En titt på listan över riksdagsmotioner hon bidragit till avslöjar en humoristisk, men också djupt humanistisk sida. Ett axplock: Fotboja vid besöksförbud, ofredanden på festivaler, handel med barn, nykterhetskontroller av piloter, hjälmtvång för snöskoter, körkortstvång för fyrhjulingar, kontroll av fosterföräldrar, hustruimport, oseriösa asfaltsläggare, tiggerifrågan.

Motionernas ämnesval visar att Pia Hallström inte uteslutande levde ett politiskt liv. Bland trädgårdens doftande lavendel hemma i den gamla bruksvillan Slottsvägen i Forshaga hade hon sin bas. Leksands forne målvaktshjälte Per (maken, alltså) och de fyra barnen, samt barnbarnet Jacob, mormors favorit. När Värmland blåste för kallt for familjen till sitt gömställe, huset på spanska solkusten. Hon läste allt hon kom över inom konst, inredning och mode.

Och så var det då motionen till riksdagen 2014/15:1915, Dans på recept. Pia skriver (förkortad version): »I stället för att gå på gym /.../ är dans veckans motionspass /.../ ... man får komma ut och träffa andra människor och blir mindre isolerad. Därför behöver vi våga tänka i nya banor och föreslår att Dans på recept ska införas som ett komplement till dagens vård.«

Text: Olof Brundin Foto: Henrik Montgomery/TT November 4, 2016 nr 44

Våld i nära relationer

En av de frågor jag har drivit är att på olika sätt försöka stoppa våld i nära relationer. Därför är jag både nöjd och glad att de fyra Allianspartierna nu inför valet presenterar en ytterligare satsning på våld i nära relationer.

·         Vi vill att elektronisk fotboja ska kunna användas vid fler fall av kontaktförbud.

·         Vi kommer att utvärdera effekterna av straffskärpningen avseende grov kvinnofridskränkning. Om reformen inte har fått avsedd effekt är Alliansregeringen inte främmande för att skärpa straffen ytterligare.

·         Vi vill att kvinno- och tjejjourer, som gör omistliga insatser för att erbjuda hotade och våldsutsatta kvinnor skydd och hjälp, ska få sin långsiktiga finansiering säkerställd.

Eftersom jag har varit utsatt själv vet jag hur svårt det är, men jag tycker ändå att det har hänt mycket på de senaste 20 åren. Då var det nästan ingen som pratade om det och jag hade ingen aning om var man skulle vända sig. Det var en ren slump att min dotters lärare var medlem i Alla kvinnors hus. När hon fick reda på hur det låg till skickade hon mig dit.

Jag lyckades själv ta mig loss eftersom det fanns ett nätverk runt om mig, som såg och hjälpte. Det går att bryta den skuld och skam många känner för att de har blivit utsatta. Det är så lätt att tänka att det var nog mitt eget fel.

Det var först när jag inom politiken började jobba med de här frågorna som jag började prata om vad jag varit med om. Jag har känt att det var viktigt för trovärdigheten.

En betydande aspekt i kampen är att även fokusera på männen som utför våldet och att erbjuda dem hjälp. Annars finns risken att de går in i en ny relation och utsätter en ny kvinna. För kvinnornas del gäller det att försöka få bort skammen, få fler att våga anmäla och att ta deras rädsla på allvar.

Här nedan finns en länk till min och Saila Quicklunds artikel i NWT 2012 om våld i nära relationer.  

http://nwt.se/asikter/debatt/article1158039.ece?service=refresh

Fruimport

Begreppet fruimport används för att beskriva situationen när en man som bor i Sverige inleder en relation med en utländsk kvinna i syfte att utnyttja henne – som arbetskraft eller för uppassning och sex.

Kvinnojourerna kommer i kontakt med hundratals kvinnor varje år, utländska kvinnor som söker stöd för att de utsatts för våld i sin sk anknytningsrelation. Värmland har flest antal fall per 1000 invånare.

Många kvinnor kommer till Sverige på turistvisum som beviljas i tre månader. Den sökande uppger då en referensperson, men även i dessa fall görs ingen granskning av referenspersonens bakgrund. Detta gör det möjligt för en och samma man att halvårsvis ta hit kvinna efter kvinna. En serieimporterande man har under 15 års tid tagit hit 12 kvinnor från Sydostasien. Flera av dem har sökt hjälp på kvinnojourer. Han är även dömd för misshandel.

Jag är inte beredd på att ta bort den sk tvåårsregeln. Däremot vill jag att införa begränsningar på hur många gånger en person kan fungera som referensperson inom korta tidsperioder. Det finns exempel från vårt län där en man hämtat hit sju kvinnor som utsatts för grova kränkningar.

Bättre granskning vid tillståndsprövning

Införa obligatorisk undervisning i svenska där tydlig information från myndigheter ges direkt till importkvinnorna.

Rimligare krav för fortsatt uppehållstillstånd. Kriterierna för att beviljas uppehållstillstånd behöver lättas upp. 

Gränshinder Sverige – Norge

Historiskt sett har det alltid varit stor aktivitet mellan Sverige och Norge. Det har varit livlig handel och stor pendling över gränsen. Man uppskattar att ca 50 000 svenskar arbetar enbart i Oslo. Norge är en av Sveriges viktigaste handelspartner och gränsen mellan de båda länderna är den längsta i Europa.

Trots detta finns fortfarande många hinder som försvårar handel, pendling och flytt mellan länderna. T.ex. beskattas de norska pensionärer som flyttat till Sverige i båda länderna och de svenska byggföretag som arbetar på andra sidan gränsen ska betala mervärdesskatt för att få föra in en anläggningsmaskin till Norge. För ett litet företag kan detta betyda att de tvingas ligga ute med stora belopp i upp till tre månader innan skatten betalas tillbaka.

Jag har vid ett flertal tillfällen under mandatperioden besökt Eda/Charlottenberg för att diskutera med företagare, tull och Grensetjensten om vilka problem som finns kvar.

I samtal med vapenhandlarna och tullen påtalas ofta problemet med att Sverige inte godkänner det europeiska vapenpasset. Det medför problem både vid köp av vapen och för jägare som jagar på båda sidor av gränsen.

Jag vill fortsätta arbeta för att gränshindren mellan Sverige och Norge minskas, onödiga administrativa regler och lagar bör ses över. En översyn av det nordiska skatteavtalet bör också göras.

Barnsexturism

 

 

 

 

En av det frågor jag arbetat mest med under mandatperioden är barn som far illa. Under en studieresa till Thailand träffa jag och riksdagskollegan Ellen Juntti olika organisationer och personer som arbetar mot sexbarnhandeln. Ett av de starkaste besöken var när vi besökte ett dagcenter för gatubarn i Bangkok

Många barn låg på golvet och sov ruset av sig. Personalen vittnade om att det var svårt att få barnen att komma till dagcentret på kvällstid då de ofta prostituerar sig och handeln är mest intensiv på kvälls- och natt tid.

Det var ofta barn från landet som flytt sina hem på grund av våld i hemmet. Under resan kunde vi konstatera att Thailand arbetar aktivt med att minska barnsexhandeln, men att länder som Kambodja och Filipinerna har stora problem.

Vi besökte även svenska resebolag som har tagit ställning i frågan och endast anlitar hotell som är fria från barnsexhandel.

Min vinter och vår har varit tuff men nu kör jag för fullt inför valet

"Jag är en överlevare", säger cancerbehandlade riksdagspolitikern Pia Hallström (M), här vid Klarälven, nära Löfbergs arena. Peruken får snällt vila i knät. Hon har själv fått välja var hon vill bli fotograferad. "På Färjestad har jag haft min trygghet och min barndom. Och i ishallen har jag tränat konståkning många timmar"

Forshagabon Pia Hallström kommer direkt från Centralsjukhuset i Karlstad till vårt möte.

– I dag har jag fått min sista behandling. Det har varit sex cellgiftsbehandlingar var tredje vecka. Under 25 dagar strålades jag varje vardag. Vintern var tuff.

Du var bara sjukskriven två veckor totalt efter operationen. Var fann du kraft?

– Jag är en fighter som stärks av motgångar. Innan cancerbeskedet kände jag mig fullt frisk och jag har hela tiden haft siktet inställt på att vara bra till midsommar. Jobbet höll mig uppe, även om jag blev helt slut efter promenaden från min lägenhet på Söder till riksdagen. Men det hade varit värre att sitta hemma och grubbla. Alla har varit fantastiska, inte minst maken. Nu försöker jag umgås mer med mina vänner och ta vara på den tid jag har.

Vad brinner du för?

– Som riksdagsledamot har jag jobbat hårt mot våld i nära relationer. Jag levde själv i ett destruktivt förhållande för drygt 20 år sedan och ångrar att jag aldrig anmälde. Jag brinner för många frågor; skolan, hedersproblematik, jämställdhet och hur Värmland ska utvecklas, till exempel.

Din vision för Värmland?

– Att infrastrukturen fungerar, att vi behåller basindustrin och utvecklar turismen. Jag är en sann kulturtant och tycker att vi är ett fantastiskt kulturlän! Min förhoppning är att hela länet ska leva och att ”någon-annan-ismen” försvinner.

Hur då?

– Alla har en inneboende styrka och vilja att förändra och själva påverka sina liv, även om en del behöver mer hjälp på vägen. Själv har jag levt som ensamstående, outbildad mamma så jag vet hur tufft det var.

Tycker du att Alliansen har ökat klyftorna i samhället?

– Nej, vi har höjt nivån för de som har tjänat minst genom att sänka skatten. De har fått en hel månadslön till. Vi har skapat 250 000 nya jobb och går till val på arbetslinjen.

Som gammal lärare och rektor - är du nöjd med skolpolitiken?

– Jag tror att det blir bra, men det tar tid att vrida tillbaka till en kunskapsskola. Lärarna behöver arbetsro nu. Det var bra att vi tog bort administrationen. De nationella proven borde rättas centralt framöver. Viktigast är att se till barnens bästa.

Vad gör dig glad?

– Jag blir oerhört glad när jag möter gamla elever som har lyckats, speciellt ”strulputtar”.

Hur föddes ditt politiska engagemang?

– Vi diskuterade mycket politik hemma. Jag blev moderat under kärnkraftsdebatten och mer aktivt engagerad när jag ville förändra barnens skola. I en liten kommun som Forshaga gick det fort att få många politiska uppdrag.

Hur jämställt är ditt parti, som domineras av manstrion Reinfeldt, Borg och Bildt?

– Det pratas alltmer om jämställdhet och lika lön för lika arbete. Rutavdraget har hjälpt många att få mer tid tillsammans, särskilt kvinnorna, som ofta tar större ansvar hemma.

Tror du på kvotering för att öka jämställdheten?

– Nej. Jag är jätteglad att jag står överst på Moderaternas lista utan att ha blivit kvoterad dit!

Det har blåst lite snålt kring Moderaterna, inte minst i EU-valet. Blir Reinfeldt kvar som statsminister i höst, tror du?

– Jag tror Fredrik Reinfeldt är inställd på fyra år till. Det är svårt att vara störst, man måste vara snäll mot de små. Jag hoppas det vänder, som tidigare. Många företagare är rädda för Miljöpartiets skatt på drivmedel och vill ha kvar sänkt arbetsgivaravgift och restaurangmoms

Verksamhetsbesök hos Löfbergs lila

Idag gör jag  verksamhetsbesök hos Löfbergs lila i Karlstad.